Erik Slottner är sedan 2022 civilminister och statsråd i Finansdepartementet i regeringen Kristersson med ansvar för bland annat kommuner och regioner, offentlig handling och digitaliseringsfrågor. Han var tidigare gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad och var fram till 2022 äldre- och trygghetsborgarråd för Stockholms stad.

Ardalan Shekarabi var mellan 2019–2022 Sveriges socialförsäkringsminister och 6 oktober –
18 oktober 2022 social- och socialförsäkringsminister. Ardalan Shekarabi har tidigare varit civilminister i regeringen Löfven. Han är ordinarie socialdemokratisk riksdagsledamot.

Karins forskning fokuserar på hur den sociala miljön påverkar utveckling och livsvillkor kopplat till frågor om kriminalitet, otrygghet och psykisk ohälsa samt hur samhällsaktörer kan förebygga brottslighet och otrygghet. Anna-Karin forskar också om hur olika aktörer samverkar i frågor som rör det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Ett av Anna-Karins pågående projekt – ’Det privata näringslivets och civilsamhällets förutsättningar, möjligheter samt begränsningar i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet’ – finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond. Projektet började 2023 och pågar fram till 2027. Anna-Karin är särskilt intresserad av hur undervisning och forskning kan utvecklas i samverkan med det omgivande samhället.

Här hittar du presentationen från trygghetsmötet

Katjas forskning handlar om hur både förare och cyklister fördelar sin uppmärksamhet när de rör sig i trafiken, och om och hur de anpassar sitt beteende när de utför extrauppgifter. Målet med hennes forskning är att förstå vilka uppmärksamhetskrav som ställs på olika trafikantgrupper, hur kraven kan kategoriseras och hur de samverkar, vad som gör det svårt eller lätt att förstå en trafiksituation och hur detta påverkas av ålder, erfarenhet och trafikantgrupp. Det långsiktiga målet är att kunna bidra med vetenskapligt underlag till hur man kan bygga en infrastruktur som genererar förutsägbara och lättavlästa trafiksituationer, som är säker och trevlig att färdas i – där ligger trafikantgrupperna som reser aktivt och hållbart henne särskilt varmt om hjärtat. Katja avslutade nyligen projektet ”Aktivt resande och uppmärksamhet: vilka krav ställer trafikmiljön på barns och ungdomars uppmärksamhet” som finansierades av Länsförsäkringars Forskningsfond.

Här hittar du presentationen från trygghetsmötet

Lars forskning handlar om den svenska samhällskontraktet i ett jämförande perspektiv. Hans forskningsfokus ligger bland annat på tilliten och den sociala sammanhållningens förutsättningar och utmaningar i dagens Sverige. I projektet Tillitsbarometern, som sedan 2006 finansierats av Länsförsäkringars Forskningsfond, ligger betoningen på den stora geografiska, socioekonomiska och sociala variation som dagens Sverige kännetecknas av gällande tillit, trygghet, boende, tillgång till arbete, utbildning, näringsliv, polis och andra centrala delar av den institutionella infrastrukturen. Han föreläser runt om i Sverige och i andra länder och deltar ofta i både svenska och internationella media, såväl som skribent som i intervjuer. Han blev nyligen utsedd till ordförande för den kommitté som regeringen tillsatt för att utforma en svensk kulturkanon.

Här hittar du presentationen från trygghetsmötet

Mannes forskning kretsar kring brottslighetens geografi, gängvåld och utsatta områden. Manne har studerat anlagda bränder och skjutningar samt brottslighet i allmänhet, inklusive stölder och skadegörelse. Manne har flera pågående projekt som har fokus på covid-19 och brott, polisens brottsförebyggande arbete, samt utsatta områden och gängvåld. Han har fått forskningsfinansiering från Länsförsäkringars Forskningsfond för projektet ’Otrygghetens orsaker och geografi – Var och när är vi egentligen otrygga och hur kan otryggheten förklaras?’. Projektet började 2023 och pågår fram till 2025. Manne anlitas ofta som föreläsare och som utvärderare, till exempel i ”Sluta skjut” i Malmö.

Här hittar du presentationen från trygghetsmötet

Mattias forskning handlar om klimatomställningens arenor och aktörer, främst med fokus på vilka statliga och icke-statliga aktörer som deltar, vad de gör och vad de vill uppnå. En central aspekt i Mattias forskning är att utveckla nya begrepp, styrprofiler och metoder. Mattias har flera pågående forskningsprojekt, däribland projektet ”SAMBO: Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden” – som finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond. Projektet började 2020 och pågår fram till 2024. Mattias forskning sker ofta i tätt samarbete med kommuner och andra samhällsaktörer samt används bland annat av FNs klimatsekretariat och flera länders förhandlingsdelegationer.

Läs mer om presentationen från trygghetsmötet

Måns arbetar med två olika spår i sin forskning. Det ena handlar om statistisk inferens eller sannolikhet, där man skapar sannolikhetsmodeller av verkligheten. Det andra är maskininlärning för textuell data, för att statistiskt analysera stora mängder text. År 2016 var han med och grundade den datadrivna nyhetsbyrån Newsworthy. Affärsidén är att bearbeta och analysera stora mängder data och bryta ned dem kommun för kommun, eller län för län. Förra året bröt Newsworthy ned klimatbudgeten, hur mycket koldioxid som släpptes ut på kommunal nivå, och vad det innebar i olika delar av Sverige. Sedan 2023 finansierar Länsförsäkringars Forskningsfond ett projekt ”Producera statistik från polisrapporter med AI”. Projektet ska slutrapportera under 2024.

Läs mer om presentationen från trygghetsmötet

Nils forskning främst handlar om samhällsstyrning i och av våra städer. Fokus har varit på inkludering av olika medborgargrupper i samhällsplanering, om relationen mellan valda politiker och planerare, om samspelet mellan olika delar av den kommunala verksamheten och näringsliv samt om statens sätt att styra kommunerna. Nils har under senare år drivit ett antal forskningsprojekt om olika former av styrning och planering, i samverkan och i dialog med offentliga, privata och civila aktörer. För Nils – som för andra statsvetare – handlar allt detta i grund och botten om demokrati och om formerna för att förverkliga demokratiska ideal i ljuset av stadens särskilda utmaningar. Nils är regelbundet anlitad som föreläsare i offentlig sektor. Sedan 2020 har Forskningsfonden ett strategiskt partnerskap med IBF.

Läs mer om presentationen från trygghetsmötet

Karins forskning syftar till att bättre förstå hur upplevelsen av smärta uppstår i den mänskliga hjärnan och hur olika kognitiva processer formar smärtan. Hennes forskargrupp vid Karolinska Institutet använder sig främst av experimentell smärtmätning och hjärnavbildning med magnetkamera, både hos friska individer och personer som lider av långvarig smärta. Karin Jensen har i synnerhet forskat om placeboeffektens inverkan på smärta och relevans för klinisk behandling av smärta. Länsförsäkringars Forskningsfond finansierar sedan slutet av 2022 projektet ”Symtomnätverk för att predicera långvarig smärta och psykisk ohälsa med hjälp av värnpliktskohorten och nationella register”. Projektet ska slutrapportera under 2024.